Om PB-tutan

tuta

Återigen förvånad. Jag har gått på i samma spår och långsamt försökt utvecklas i min träning. Jag har en ond rygg som av och till protesterar mot mina aktiviteter. Stundtals viskar den och stundtals skriker den ut sina invändningar. Den verkar vilja upplysa mig om att jag inte är 20-någonting längre. Så jag anpassar mig och kör lite långsammare. Lyfter lite mindre. Min stilla protest mot min rygg är att jag har lika roligt. För Crossfit är roligt. Oerhört roligt. Utvecklande. Utmanande. Tungt. Givande. Socialt.

Och så plötsligt slår jag mig själv med häpnad. På ett vanligt pass, mitt i veckan så slår jag till med nytt PB (Person Bästa). 100 kg i bänkpress. Med lätt förvånad min får jag en high-five av mina träningskompisar. Håller mig en stund men skyndar sedan över i andra salen och skriver på tavlan där alla delar sina framsteg. Ett pass håller på att avslutas så jag smyger in och skriver nöjt upp mitt PB. Coachen frågar stilla om jag tänkt smyga undan utan att tuta i tutan? Tutar i den och får en runda applåder av gruppen.  Skyndar mig tillbaka till andra salen för att fortsätta träna och tänker stilla att detta är den kanske viktigaste saken som gör att jag valt Crossfit Göta.

Men PB är inte allt. I början haglar det en mängd PB. När man gör något för första gången så blir det ju så. Sen utvecklas man snabbt i början vad gäller teknik och kroppskontroll. Då blir det lättare att utföra momenten. Men efter ett tag så stannade det upp för mig. Jag insåg att nästa steg kommer ta tid. Då handlar det om att bygga styrka. Det tar tid. Att öka på min rörlighet. Det tar verkligen tid. Att bli mer uthållig. Det tar tid. Att förbättra tekniken. Även det tar tid. I Crossfit handlar det mycket om högintensiv träning på tid. Då är det lätt att ryckas med och dagtinga med sin teknik för att bli klar först. Lyfta med dålig rygg och dålig teknik. En eloge till coacherna på Göta som är noggranna med tekniken och inte låter oss köra fort men fel.

När jag vandrar hemåt i höstmörkret suger jag på karamellen. PB. Sakta men säkert framåt. Lite som livet självt.

 

Annonser

Om marcelaponno

Läkare, pappa, crossfitcoach och författare. Visa alla inlägg av marcelaponno

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: