Om att tävla i Crossfit – nu i rätt klass

  
Igår var det tävling anordnad av Crossfit Partille, Crossfit Lerum och Crossfit Endorfin. Det var andra året tävlingen hölls och vi tävlade i par. Eftersom jag nu kommit på rätt sida strecket så tävlade jag i år i Masterklassen. Jag parade ihop mig med Johan som är urstark. Efter att ha funderat ett tag på hur det kommer sig så kryper det fram att killen har bakgrund som elitidrottare och har blivit världsmästare i jujutsu. Så bra val av mig. Vi kompletterade varandra bra under dagen. Startfältet var brett med 40 startande lag. Stämningen i Partilleboxen var elektrisk på morgonen. Många taggade atleter och väldigt kul att det var många debutanter. Jag hann inte sätta min fot i boxen förrän en nervös debutant slet tag i mig och ville gå igenom snatch. Vi hade fått reda på vilka wodar vi skulle göra innan. Det kan vara bra, men det kan också leda till att man blir väldigt nervös. Vi började dagen med en Kettlebell-Wod med 2 gånger 16 kg KB.  Vi gjorde 6 rundor av 10 front squat, 6 st box jump over (alla gick över) och 10 thrusters. Vi skulle göra varannat varv och det var en amrap 9 minuter. När vi gjort de 6 varven skulle vi mata pullups och antalet pullups var vår poäng. Man såg att det inte alltid var det par som kom fram till riggen först som gjorde flest pullups, man var tvungen att spara lite kraft. Så vi höll ett jämt tempo. Jag fick dela upp mina thrusters på två sista varven ,vilket jag tror var klokt för jag hade lite energi kvar till riggen. Första pullupsen försökte jag göra med butterflyteknik men det vill sig inte än och jag gick snabbt över till trygga kippade pullups. Vi gjorde få reps och snabba byten. Vi fick ihop 64 pullups och kände oss nöjda med starten.

  
Nästa wod var i Lerum och där skulle vi göra en tung åtta på clean and jerk respektive snatch. På åtta minuter skulle vi göra åtta lyft och man fick välja vem som gjorde snatch och vem som gjorde clean and jerk. Sen räknades vikterna ihop till poäng, så det viktiga var att inte missa något lyft. Det kluriga var att vi inte fick ändra vikten under tiden, utan man var tvungen att lämna in sina vikter i förväg. I efterhand visade det sig att i princip alla underskattade vad man mäktade med. Det var ingen som misslyckades. Det såg lite för lätt ut för nästan alla. Så även för oss. Men vi försökte tänka på vad vi hade i PB och ta hänsyn till att vi redan gjort en tung wod och hade en till efter. Så Johan satte upp sig för 60 kg i snatch och jag på 75 i clean and verk. För mig är det 83 procent av mitt PB. Men jag tror att jag har lite mer att hämta på mitt PB för det kändes lite för lätt. Men det är inte ofta man lyfter tungt så många gånger. Johan var så tänd så han lyfte för tidigt på första lyftet och fick vänta in signalen och lyfta igen. Så han lyfte nio gånger och det var tydligt att han lagt sig på tok för lågt. Men vi var rätt nöjda med våra lyft och kände att vi hade krafter kvar till den sista woden. Speciellt som vi passade på att bada i det härliga vattnet utanför boxen i lerum som ju ligger fantastiskt fint vid Säveån. Efter badet kände jag mig väldigt pigg.

  
Det är svårt med maten när man tävlar en hel dag. Jag kan inte äta så mycket eftersom jag blir illamående om jag tävlar med mat i magen. Inför sista woden var det ett helt gäng som åt pizza utanför Endorfin medan jag knaprade på en fruktbar. Vi låg tvåa inför sista och skulle få starta 20 sekunder efter ledarna. Vi hade en chipper framför oss som startade med 100 double unders. Eftersom Johan känner sig mindre trygg med dom så tog jag dom och lyckades göra alla 100 utan att stanna. Sen hade vi 80 KB swing 24 kg, 60 hang power clean 40 kg , 40 shoulder to overhead och 20 burpee over bar att utföra. Mellan varje station fick vi gå utfallssteg med stången och om man släppte stången så var det 5 straffburpees. Allra sist sprang vi 400 meter och först i mål var segrare. Det visade sig var omöjligt att jaga ikapp de 20 sekunderna. Alla höll ett likartat tempo och ingen föll efter. Så när vi gav oss ut på 400 meter så var de redan 200 meter före. Jag gillar ju chippers och det gick rätt bra. Det svåra var greppet som gjorde ont. Vi råkade slinta och tappa stången så vi fick 5 straffburpees, annars höll vi bra fart.

  
Vi kände oss grymt nöjda med dagen och hade haft så himla kul. Vi funkade bra ihop och kunde kommunicera bra. Andra plats är kul och på en dag som denna känns det verkligen som att det viktiga är att delta, inte att vinna. Gemenskapen, glädjen och framförallt rörelseglädjen känns som det allra viktigaste. Jag har ju haft mina ryggbesvär och inte kunnat träna alls ibland. Sen möter jag dagligen individer med funktionshinder och är i en period där jag verkligen kan uppskatta hur fantastiskt kul det är att kunna träna och tävla. Jag är helt enkelt tacksam att min kropp fungerar och kan ge mig sådan glädje. I början när jag hittade Crossfit så blev det mycket fokus på att sätta PB och bli stark. Nu är det mer fokus på rörlighet och att kroppen ska orka över tid. Det var en riktigt rolig dag. Stort tack till arrangörer, atleter, åskådare och alla som gjorde dagen så härlig.

Annonser

Om marcelaponno

Läkare, pappa, crossfitcoach och författare. Visa alla inlägg av marcelaponno

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: