Kategoriarkiv: Jogging

Ensam är stark

 För några år sedan var jag trött och fet. Inte ens en antydan till att jag en dag skulle tjata hål i huvudet på folk om Crossfit och träning. Inte minsta krusning på ytan. Så hände något. Lite hederlig åldersnoja. Så jag vände mig till mina vänner och befann mig plötsligt i löparspåren kring Härlanda Tjärn. I januari. Med åtta lager kläder så stapplade vi runt femman. Jag minns att jag fick be dem om att ta den kortare rundan och springa lugnt. Sällskapet bestod av Jonas, Andreas och Fredrik. Alla var mer eller mindre erfarna löpare och de fick släpa runt mig. I början sågs vi en gång i veckan och betade av meter efter meter. Mindre män än dessa fina herrar hade inte orkat släpa runt på den dödvikten jag utgjorde utan gett upp. Sprungit ifrån mig. Men vi gnetade på. I takt med att kölden släppte sitt tag och att vi kunde minska ner antalet lager med kläder så hände något. Löpningen gick från att vara en pina för varje enskilt steg till att bli mindre plågsamt. När våren väl dök upp i all sin prakt så kände jag hur något klickade till i mig. Det blev roligt. Jag köpte löparskor och löparkläder. Steget blev lite lättare. Till slut så kunde jag ge mig ut själv utan mitt eminenta sällskap. När sommaren led mot sitt slut var jag fast och kände ett behov av att ge mig ut och springa. Både kropp och själv behövde det. Jag märkte att jag blev grinig om jag inte fick träna. Sällskapet löstes upp och Andreas och Jonas flyttade till andra städer. Andeas har smittats av Crossfit och Jonas växlade upp och springer idag maraton och jobbar med löpning. Fredrik och jag ses och tränar ihop ibland.

Idag fick vi oss ett gott pass i benen. Vi tog oss till Skatås och sprang backintervaller. Efter 10 minuters uppvärmning så letade vi upp en lång brant backe och körde en stege först. Fredrik som sett mig springa sedan gymnasietiden kommenterade att mitt steg verkligen förbättrats. Har jobbat mycket med det senaste åren så det känns bra att höra. Tidigare hade jag ett tungt fotbollssteg med sittande hållning och tunga hälsteg. Liksom redo att tacklas. Först fick jag arbeta på att sträcka på mig, sen på att lätta upp steget. Landa längre fram på foten. Känslan var att jag trippade fram. Detta tog ett bra tag. Så hittade jag Nike Free, underbara skor. De underlättade det nya steget en hel del. Efter stegen körde vi tre långa backar och det kändes bra idag. Som att det gick att trycka ifrån. Älskar ju löpning. Friheten. Naturen. Känslan i kroppen. Att hela kroppen är med och att hela jag får varva ner.

Så om det är någon som, liksom jag gjorde förut, känner sig fet och trött så tror jag på att inte försöka lösa problemet på egen hand. Ensam är allt annat än stark. Ensam är utsatt. Ensam kommer inte hålla ut. Ensam har ingen att dela glädjen med. Ensam har ingen som tvingar en att komma för man sviker inte sina kompisar. Och det var precis det som gjorde det för mig. Jag avskydde de första 5-6 gångerna. Men jag gillade att hänga med mina kompisar. Och jag tänkte inte vara den som avbokade. Efter 3-4 månader så var jag över någon form av tröskel. Då kom det inifrån. Behovet av löpning. Idag har jag mina vänner allt att tacka vad gäller träning. Hade de inte släpat min tunga kropp igenom de första perioden hade jag inte senare hittat Crossfit och allt vad det inneburit för mig. Så tack Fredrik, Jonas och Andreas.

Annonser

Träningsåret 2014

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_5968.jpgTräningsåret som gick var ett riktigt bra år. Det stavades Crossfit. Fullt av glädje och härliga stunder. Glädjen i att röra sig. Glädjen i att leva. Glädjen i gemenskap. Med jämna mellanrum ser min rygg till att påminna mig om att inte ta allt detta för givet. Att det kan tas ifrån mig. Tycker dock att jag hittat ett bra sätt att hantera min rygg och en bra kiropraktor att hjälpa mig. Men de dagar då man knappt kan ta sig upp ur sängen då saknar man verkligen rörelseglädjen. Året såg några nya företeelser. En avgörande för min träning är att jag började coacha på Crossfit Partille i mars. Det innebar att jag fick dra ner på den egna träningen och antalet pass i år går upp till 209 mot 222 föregående år. I gengäld får man en enorm energi och glädje. Jag får även tillfälle att fördjupa mig i ämnet och lära mig mer. Level 1-kursen var väldigt rolig och jag har haft stor nytta av den. Har bokat in en ny kurs i april för att lära mig mer.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_4199.jpgEn annan ny företeelse är yoga. Jag hör min kropp stilla sucka ett utdraget: Äntligen. Ja kära kropp det var på tiden. Stelare får man leta efter. Yoga var svårare än väntat. Men väldigt rogivande och väldigt välbehövligt. Det är ett av årets mål, att fortsätta arbeta med min rörlighet. Mina mål inför 2014 har ett efter ett bockats av. Legless ropeclimb. 2 x BW i Marklyft & 1,5 x BW i Bänkpress (fast nu har jag gott upp några kilo…).  Strikt MU. Efter att jag satte den har jag inte prövat igen, har en ömmande biceps som besvärar mig och gör att jag inte vågar pröva den för hårt. OHS. Här ar det faktiskt hänt något. Förut kunde jag bara jobba med träpinne. Nu kan jag lyfta 50 kg.  L-sit. Började på några få sekunder och är nu uppe i dryga 30 sekunder. Kämpa.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_4352.jpgHar satt en del PB under året. Ökning i kilo står inom parentes.

135 kg i Back squat (5kg).

110 kg i Bänkpress (10 kg).

90 kg i Clean and jerk, tack vare att min rörlighet tillåter mig att köra Squat Clean (15kg).

150 kg i marklyft (15kg).

85 kg i Hang Power Clean.

60 kg i Power Snatch(20k).

50 kg i Full Snatch (10kg).

101 cm i Vertical Jump.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_4082.jpgJackie 7.45.

Fran 3.51 (Halvering av tiden).

Grace 4.47.

Elisabeth 7.12.

Murph 33.50.

Helen 9.08.

Cindy 26 varv.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_4254.jpgSå här ser året ut i siffror:

Januari – 19 pass varav 4 löpning

Februari – 14 pass varav 5 löpning

Mars – 20 pass varav 5 löpning

April – 20 pass varav 5 löpning

Maj – 16 pass varav 2 löpning

Juni – 15 pass varav 6 löpning

Juli – 21 pass varav 2 löpning och 2 yoga

Augusti – 15 pass varav 1 löpning och 1 yoga

September – 18 pass varav 1 löpning och 3 yoga

Oktober – 18 pass varav 5 löpning och 3 yoga

November – 16 pass varav 2 löpning och 2 yoga

December – 17 pass varav 3 löpning och 1 yoga

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_4118.jpg

Nästa år är det fokus på rörlighet. Vill lära mig Snatch och OHS ordentligt. Pistols. Sätta mina kippade MU. Där har ni några bra mål. Gubben kan än.

 

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/84b/12844053/files/2014/12/img_5134.jpg

 

 

 

 


Helgro

Härligt lugn helg. Vad underbart det är att se andra arbeta. Vi har snickare som gör om altanen hemma hos oss. Kommer bli väldigt fint med sibirisk lärkträ. Bra säljargument, träet har naturens egen impregnering. Hann med att springa en mil runt båda Delsjöarna. Så mycket finare blir det inte att springa i Göteborgstrakten. Vackert så det förslår. Tungt också. Backigt och varmt. Varierande natur med sjö, skog och myr.  På bilden ser man myren. Kanske bara är jag som sett för mycket på film, men min tanke när jag springer där är att det vilar ett vidunderligt monster ner i myren. Eller så är det bara hjärtat som bankar extra hårt av ansträngningen. Fort gick det i alla fall över myren.

Hann även med att gå ut och äta med goda vänner. Tapas blev det på Gourmetpuben På Hörnet. Kan rekommenderas varmt. Incontro på lördagar däremot är ingen höjdare.


Milen min vän

Igår var jag ute i vårvädret. Även om vårvädret inte är mycket att hänga i granen. Kallare och tristare vår har vi väl inte haft i mannaminne. Hur som så var jag ute igår och sprang 10 km i Skatås. Så härligt att vara tillbaka. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Oj, vad snabbt man tappar. Jag har ändå kört hårt i gymmet hela våren trots min vadskada. Men nu när jag kommer ut så känns det i hela kroppen att det är tungt. Man önskar man kunde bevara lite av av den form som fanns i höstas, men icke. Men får jag bara vara hel nu så kommer det gå ok på varvet. Mina tider är ändå helt ok för att vara med såpass lite löpning i kroppen. Även om det var tungt så mår kropp och själ bra av att jogga.

km pace climb (m)
1 7:37 -3
2 5:35 -2
3 5:46 5
4 6:05 18
5 5:50 13
6 5:30 -16
7 6:07 4
8 5:26 -13
9 5:42 -14
10 5:22 3

Ett skämt

Efter att ha varit magsjuk kom jag idag igång igen med löpning. 30 minuter senare var jag helt slut. Man blir tydligen trött och tagen av att vara sjuk. Who knew? Min träning inför Göteborgsvarvet börjar likna ett skämt.

Vadskada, magsjuka och förkylningar har effektivt sett till att våren har sett lika lite löpträning som sol. Lika bra som hösten var, lika dålig har våren blivit. Då får man börja fråga sig varför man tränar. För att springa på en bra tid på varvet och tävla mot någon? Ja, skriker min kropp då. Van som den är från uppväxten att vilja tävla. Vinna är viktigt, eller? Det är nu jag plockar fram den vuxna Marcel som får resonera med den unga hetsiga Marcel. Det går sådär.

Hur lätt är det att resonera med någon som står och skriker hejaramsor i örat på dig. Inget lätt debattmotståndare. Men de är sådana, de unga. Luriga och går bara på vilja. Jag försöker med tricket att sänka rösten och nästan viska fram mina argument. Ibland ger det en oerhörd tyngd. Inte idag. Ju lägre jag pratar, ju högre sjunger den där dåren. Sen testar jag att ställa mig bredbent och ha armarna i sidorna. Min allvarligaste min åker fram. Men snälla du, lyssna nu på mig. Jag har varit med ett tag. Runt och runt springer han. Att jag var så snabb som ung, det minns jag inte. Och vilken frisyr jag hade, axellångt lockigt page. Till slut får jag ge mig för den ungdomliga entusiasmen. Jag sätter mig ner och pustar ut. De är så uthålliga ungdomarna. Och osäkra. Då slår det mig. Youth is wasted on the young. Så jag skrattar tyst för mig själv och tänker låta honom hållas. Så träningen får fortgå i det vinnande spåret. Göteborgsvarvet här kommer jag.