Maken – Gun-Britt Sundström

Under lång tid har jag varit likt en meanderbåge som knoppats av från floden och saknat inflöde av nytt fräscht vatten. Stiltje. Jag har med andra ord inte läst någonting på evigheter. Nu har det lossnat och det är en förlösande känsla att få nya tankar och impulser.

Jag har läst en bok som kom ut första gången 1976, Maken av Gun-Britt Sundström. Det är en förhållanderoman och handlar om Martina och Gustav. Hur deras relation inleds, fortlevs och nedbryts. Punkt. Ingen handling utöver det. Dessutom nästan inga biroller.

Martina vill vara fri och obunden samtidigt som hon vill vara med Gustav. Gustav vill vara gift och binda sig. Boken ställer frågan hur man kan leva i en relation och ändå bevara sin integritet, sig själv? Martina är stark, smart och envis. Jag kan föreställa mig att detta bidrar till den kultstatus boken fått. Martina vägrar rätta in sig i ledet. Hon väjer inte undan. Hon låter både förnuft och känsla komma fram. I sju år får vi följa när de två studenterna inte kan vara utan varandra men inte heller vara med varandra. Boken är ordrik och stundtals ältande men definitivt väl värd att läsa. Den belyser hur svårt det är att göra sina livsval och det ansvar man har för en relation.

”Jag vill ha honom, visst vill jag, jag vill bara inte att han ska ha mig”, säger Martina.

Det är intressant att boken är tidstypisk. 70-talet växer fram i boken och blir mer förståeligt för mig. Inte bara klädsel och vanor utan även tankegångar. Men boken är ständigt aktuell. Boken är träffande, oskuldsfull och rymmer både ljus och sorg. Den är inte lättsmält men har något för alla som varit i en relation och haft problem med den.